Vad är en trädinventering – och vad ger den?

En trädinventering är grunden för allt långsiktigt arbete med ett trädbestånd. Utan den fattas beslut ofta reaktivt – när något redan hänt. Med den blir trädförvaltning planerbar, dokumenterad och möjlig att budgetera.

Vad som registreras

Varje träd inventeras med en uppsättning standardiserade datapunkter. Det gör att informationen är jämförbar över tid och mellan personer.

Per träd dokumenteras:

• Position (koordinater eller karta)

• Art och varietet

• Stammars antal, diameter (DBH) och höjd

• Vitalitet (skala 1–5 enligt Roloffs metod eller liknande)

• Strukturella defekter (sprickor, röta, kavitet, dålig grenvinkel)

• Tidigare åtgärder och spår av dem

• Föreslagen åtgärd och prioritering

Metod

Vi arbetar med digitala verktyg på plats – varje träd får ett ID, fotograferas och knyts till en karta. Det går snabbt i fält och resulterar i en rapport som är sökbar, sorterbar och uppdateringsbar.

Bedömningen utgår från etablerade metoder: TRAQ för risk, Roloffs vitalitetsskala för kondition, och svensk standard för stamdiameter. Det gör att en annan arborist kan läsa rapporten och förstå exakt vad som menas.

Vad rapporten innehåller

Sammanställning per träd, översiktskarta, sammanställning av åtgärdsbehov (akut / inom 1 år / inom 3 år / övervakas), kostnadsuppskattning per kategori, samt rekommenderad uppdateringsintervall (typiskt vart 3–5 år).

Vad ni faktiskt får ut av det

Tre saker. **Förutsägbarhet:** budget kan planeras flera år framåt istället för att åtgärder dyker upp som överraskningar. **Dokumentation:** om något händer finns det skriftligt underlag på att beståndet bedömts. **Beslutsstöd:** styrelsen kan prioritera mellan träd istället för att hantera dem ett i taget när det blir akut.

En trädinventering är inte slutmålet – det är förutsättningen för en trädvårdsplan, en trädpolicy med substans, eller en löpande trädförvaltning.